Keminjektering och betongsprutning av sprucken stödmur i Brunna, Kungsängen

Keminjektering och betongsprutning genomfördes på en sprucken stödmur i Brunna, Kungsängen. Arbetet gällde en platsgjuten mur som höll tillbaka massor längs en tomt med tydlig nivåskillnad, där längsgående sprickor, lokala bompartier och mindre kantutslag hade börjat påverka både funktion och ytskikt. Målet var att stabilisera konstruktionen, täta sprickbildningen och bygga upp en ny slitstark yta utan att riva hela muren.

Så åtgärdades den spruckna stödmuren i Brunna, Kungsängen

Arbetet inleddes med okulär kontroll, hammarslagning för att lokalisera partier med dålig vidhäftning och uppmätning av murens mest utsatta sträckor. Den skadade delen omfattade cirka 18 löpmeter mur med en synlig höjd som varierade mellan 1,4 och 2,1 meter. Flera sprickor låg i intervallet 0,8 till 6 millimeter och följde både vertikala och diagonala linjer, främst kring mittpartiet där marktrycket bedömdes vara högst. Löst sittande betong bilades bort till fast underlag, kanter rensades upp och sprickorna öppnades där det krävdes för att injekteringsmedlet skulle kunna fördelas jämnt genom tvärsnittet.

Förarbete, rengöring och tätning före injektering

Efter bilning och rensning tvättades ytorna rena från damm, saltutfällningar och svaga partiklar. På flera ställen fanns äldre lagningar som hade släppt i kanten, och dessa avlägsnades helt för att undvika att nytt material låstes mot ett svagt skikt. Injektionsnipplar monterades med tätare centrumavstånd över de bredaste sprickorna, ungefär 20 till 30 centimeter mellan punkterna, medan smalare sprickor försågs med glesare placering. Sprickytorna förseglades därefter med snabbhärdande reparationsmassa så att injekteringen kunde styras in i konstruktionen i stället för att gå ut över fasadytan.

Keminjektering av genomgående sprickor

Keminjekteringen utfördes etappvis från lågpunkt mot högre nivåer för att fyllningen skulle pressas vidare i spricksystemet. Ett lågvisköst injekteringsmaterial användes i de finare sprickorna där inträngningen behövde bli djup, medan grövre partier kompletterades med ett mer fyllande system. Trycket hölls kontrollerat för att undvika onödig uppspräckning av redan försvagad betong. Där material syntes i intilliggande nippel eller vid nästa öppning avbröts fyllningen och sektionen fick härda innan nästa etapp togs vidare. Metoden gav en sammanhängande tätning i murens mest påverkade delar och minskade risken för fortsatt vatteninträngning bakom ytskiktet.

Betongsprutning och återuppbyggnad av murens front

När injekteringen hade härdat färdigt förbereddes frontytan för betongsprutning. Underlaget förvattnades till matt fuktig yta, och ett vidhäftningsfrämjande skikt lades där underlaget var extra sugande. Därefter sprutades reparationsbetong på de skadade partierna i flera tunna lager i stället för ett tjockt påslag i ett moment. På så sätt kunde krympning och nedhängning begränsas, särskilt på de högre partierna av muren. Skikttjockleken varierade mellan cirka 25 och 55 millimeter beroende på hur mycket av den gamla betongen som hade tagits bort. Särskild omsorg lades vid övergången mellan gammal och ny betong så att kanterna bands in ordentligt och inte lämnade skarpa brytlinjer.

Ytfinish, skydd och kontroll

Efter sprutningen drogs ytan av och filtsades där en jämnare struktur behövdes, medan vissa partier lämnades med lätt rå finish för att bättre stämma mot murens ursprungliga uttryck. Härdning skyddades med täckning under de första dygnen eftersom arbetet utfördes under en period med torra vindar och stora temperaturväxlingar mellan dag och natt. Resultatet blev en stabiliserad stödmur med tätade sprickor, återuppbyggda kantzoner och en ny front som tålde fortsatt exponering mot fukt, frost och stänk från omgivande mark. Bedömningen efter avslutat arbete var att muren kunde behållas utan total omgjutning, vilket var en viktig del av lösningen i just detta fall.

1. 1
   Friläggning och skadeinventering

   Skadade ytor bilades fram, bompartier markerades och sprickornas bredd och riktning dokumenterades innan lagningen delades upp i hanterbara sektioner.

2. 2
   Injektering och tätning

   Sprickorna förseglades utvändigt, nipplar sattes och keminjektering genomfördes i omgångar tills sammanhängande fyllning uppnåddes i de mest belastade partierna.

3. 3
   Betongsprutning och ytåterställning

   Murens front byggdes upp med sprutad reparationsbetong, ytan justerades till rätt linje och härdskydd lades på för att ge en jämn och hållbar slutyta.